Beroende – Petra Suchakova Karlsson – 12/5 Mesokortikolimbiska dopaminsystemet VTA beläget i mesencephalon i mitthjärnan innehåller dopamincellkroppar med utlöpande neuron som frisätter dopamin till -Kortikala områden (vilja, samordning av information) -Limbiska områden (känslor, belöning, motivation)
Funktionen hos belöningssystemet 1) Förmedla belönande egenskaper hos naturliga belöningar (mat) och beroendeframkallande droger 2) Förstärker motivationen för beteenden som ökar sannolikheten för individens överlevnad
Belöningssystemet - Naturliga belöningar + beroende framkallandedroger à frisättning av dopamin i accumbenskärnan (limbiskt område) à belöningseffekter och positiv förstärkning à man gör beteendet igen
Beroende - Beroendeframkallande droger ”kidnappar” belöningssystemet - Droginducerad belöning à frisätts dopamin à ökad känsla av eufori och rus (”high”) - En dysfunktion/obalans i belöningssystemet - Finns liknande mekanismer vid mat/socker/spel/sex-”beroende”.
Beroende är ett samspel mellan: - Genetisk sårbarhet - Miljö: dryckesvanor i omgivningen, tillgång till droger, traumatisk barndom
Beroendetillstånd förändrar hjärnan - Långvarigt drogintag à förändringar i hjärnans transmittorsystem à glutamat ökar (excitatorisk), GABA minskar (inhibitorisk) à för mkt stimulans till hjärnan - Dopamin D2-receptorerna minskar à tolerans - Hjärnans anpassningsförmåga (plasticitet) försämras à svårt att återgå till sin ursprungliga funktion. Därför svårt att bli av med beroende, kan få återfall efter flera år.
Hur definieras beroende?
1. Fysiskt beroende = gammal definition. - Abstinenssymtom som försvinner efter 1-2 veckor. - Tolerans vid upprepat drogintag à behöver ta mer och mer för samma effekt.
2. Psykiskt beroende = modern definition. - Man har ett sug efter drogen à återfall. Inte abstinensen eller toleransen som orsakar återfall. - Kraftiga associationer till drogen, räcker att fd. alkis ser en kasse från Systembolaget à återfall - Suget beror på kvarvarande förändringar i hjärnan à associationer till drogen sitter kvar lång tid efter man blivit ”frisk” à beroendet blir därför en kronisk sjukdom
1. Alkohol
Verkningsmekanism: påverkar ligandstyrda jonkanaler i hjärnan (etanol = fettlöslig) - Aktiverar GABA-receptorn à sederande, ångestdämpande, muskelrelaxerande - Hämmar NMDA-receptorn à inlärningshämmande effekt (fysiologikursen, plasticitet)
- Aktiverar nikotin acetylkolin-receptorn à ökad dopaminfrisättning à belönande
Farmakodynamik - Eufori (niktoinerga ACh-rec), rogivande, ångestdämpande och muskelrelaxerande (GABA-receptor) - Avkylning, ökad saliv- och magsaftsproduktion - Minskad produktion av antidiuretiskt hormon à kissar mer - Har en bifasisk effekt = i början stimulerande och eufori, efter ett tag sederande och blir trött
- Fetalt Alkohol Syndrom (FAS) = fostret får samma alkoholkonc. som gravid mamma à mental retardation, litet huvud hos fostret
Behandling
A) Akut abstinens vid avgiftningà livshotande krampanfall à ge bensodiazepiner
B) Vid alkoholberoende 1) Disulfiram 2) Akamprosat 3) Naltrexon 4) Nalmeten 1. Disulfiram
2. Akamprosat -Verkningsmekanism: Återställer balans mellan
hämmande GABA (sänkt funktion vid alkoholberoende) och exciterande glutamat (höjd funktion) -Farmakodynamik: minskar oro, ångest, rastlöshet som uppkommer när pat slutar dricka -Indikation: Fungerar bäst på patienter med ”ångestdrickande”
3. Naltrexon -Verkningsmekanism: Oselektiv opiodreceptorantagonist. - Alkohol frisätter opioder à binder till opiodreceptorer à aktiverar belöningssystemet -Indikation: Ffa till patienter som blir stimulerade av alkohol och har högt sug 4. Nalmefen - Som Naltrexon men har längre halveringstid, mindre levertoxicitet, högre affinitet för opiod-rec. -Indikation: medicinering vid behov. När pat vet att man kan komma i svårkontrollerade situationer.
2. Nikotin -Absorberas via luftvägar, munslemhinna (snus). -Rökning når hjärnan inom 10-20 sek, tar längre tid vid snus.
Verkningsmekanism: aktiverar nikotin-acetylkolinreceptorn à ökad dopaminfrisättning i hjärnan
Farmakodynamik - Eufori - Ökad inlärningsförmåga - Lugnande vid stress - Uppiggande vid trötthet - Illamående, hjärtklappning, ökat blodtryck
Behandling
1.Nikotinsubstitut – plåster, inhalator, tuggummi
2.Partiell nikotinreceptor-agonist. Hämmar nikotinets effekt. Hjälper mot återfall. Vareniklin.
3.Selektiv återupptagshämmare av noradrenalin och dopamin. Bupoprion
3. Centralstimulantia (uppåtjack) 1) Amfetamin: Hämmar dopamin- och NA-återupptagspumpen à ökat dopa + NA (blir hyper) 2) Kokain: Hämmar dopamin-återupptagspumpen + frisätter adrenalin à sympatikus Farmakodynamik - Ökat självförtroende - Eufori: tolerans utvecklas à behöver större dos för att uppnå samma rus = differential tolerans - Pratighet - Minskad aptit och sömnbehov - Vidgade pupiller - Hjärtklappning och ökat blodtryck: ingen toleransutveckling mot dessa à kan leda till död
Amfetamin vs kokain - Kokain kortvarigare effekter (30 min) än amfetamin (flera timmar). - Båda är beroendeframkallande. - Metamfetamin (från Breaking Bad) à 5x starkare och längre effekt jmf med amfetamin.
Amfetaminpreparat används mot narkolepsi och ADHD
4. Opioder - Heroin (nedåtjack)
Verkningsmekanism: heroin omvandlas till morfin i hjärnan à agonist till opioidreceptorn à minskad inhibering genom att GABA blockas à ökad dopaminfrisättning.
Farmakodynamik - Eufori: tolerans utvecklas - Smärtlindring - Pupillkonstriktion - Rogivande/dämpande - Andningsdepression: överdosering à död - Illamående och förstoppning
Behandling -Man kan behandla överdoseringen (medvetslöshet, andningsdepression), abstinens och beroendet.
Vid beroende
1.Metadon = full agonist opiodreceptor, men har långsam kinetik à inducerar ingen drogeufori
2.Buprenorfin i kombination med naloxon
a. Buprenorfin = partiell agonist opioidreceptor.
b. Behöver inte tas lika ofta som Metadon à bättre följsamhet.
c. Risk för intravenöst missbruk à lägger till naloxon à hämmar effekten av buprenorfin överdosering
5. Cannabinoider (marijuana) - Aktiv substans = THC - THC fettlöslig à passerar blod-hjärnbarriären à aktiverar cannabinoida receptorer à
Mesokortikolimbiska dopaminsystemet
VTA beläget i mesencephalon i mitthjärnan innehåller dopamincellkroppar med utlöpande neuron som frisätter dopamin till
- Kortikala områden (vilja, samordning av information)
- Limbiska områden (känslor, belöning, motivation)
Funktionen hos belöningssystemet
1) Förmedla belönande egenskaper hos naturliga belöningar (mat) och beroendeframkallande droger
2) Förstärker motivationen för beteenden som ökar sannolikheten för individens överlevnad
Belöningssystemet
- Naturliga belöningar + beroende framkallandedroger à frisättning av dopamin i accumbenskärnan (limbiskt område) à belöningseffekter och positiv förstärkning à man gör beteendet igen
Beroende
- Beroendeframkallande droger ”kidnappar” belöningssystemet
- Droginducerad belöning à frisätts dopamin à ökad känsla av eufori och rus (”high”)
- En dysfunktion/obalans i belöningssystemet
- Finns liknande mekanismer vid mat/socker/spel/sex-”beroende”.
Beroende är ett samspel mellan:
- Genetisk sårbarhet
- Miljö: dryckesvanor i omgivningen, tillgång till droger, traumatisk barndom
Beroendetillstånd förändrar hjärnan
- Långvarigt drogintag à förändringar i hjärnans transmittorsystem à glutamat ökar (excitatorisk), GABA minskar (inhibitorisk) à för mkt stimulans till hjärnan
- Dopamin D2-receptorerna minskar à tolerans
- Hjärnans anpassningsförmåga (plasticitet) försämras à svårt att återgå till sin ursprungliga funktion. Därför svårt att bli av med beroende, kan få återfall efter flera år.
Hur definieras beroende?
1. Fysiskt beroende = gammal definition.
- Abstinenssymtom som försvinner efter 1-2 veckor.
- Tolerans vid upprepat drogintag à behöver ta mer och mer för samma effekt.
2. Psykiskt beroende = modern definition.
- Man har ett sug efter drogen à återfall. Inte abstinensen eller toleransen som orsakar återfall.
- Kraftiga associationer till drogen, räcker att fd. alkis ser en kasse från Systembolaget à återfall
- Suget beror på kvarvarande förändringar i hjärnan à associationer till drogen sitter kvar lång tid efter man blivit ”frisk” à beroendet blir därför en kronisk sjukdom
1. Alkohol
Verkningsmekanism: påverkar ligandstyrda jonkanaler i hjärnan (etanol = fettlöslig)
- Aktiverar GABA-receptorn à sederande, ångestdämpande, muskelrelaxerande
- Hämmar NMDA-receptorn à inlärningshämmande effekt (fysiologikursen, plasticitet)
- Aktiverar nikotin acetylkolin-receptorn à ökad dopaminfrisättning à belönande
Farmakodynamik
- Eufori (niktoinerga ACh-rec), rogivande, ångestdämpande och muskelrelaxerande (GABA-receptor)
- Avkylning, ökad saliv- och magsaftsproduktion
- Minskad produktion av antidiuretiskt hormon à kissar mer
- Har en bifasisk effekt = i början stimulerande och eufori, efter ett tag sederande och blir trött
- Fetalt Alkohol Syndrom (FAS) = fostret får samma alkoholkonc. som gravid mamma à mental retardation, litet huvud hos fostret
Behandling
A) Akut abstinens vid avgiftningà livshotande krampanfall à ge bensodiazepiner
B) Vid alkoholberoende
1) Disulfiram
2) Akamprosat
3) Naltrexon
4) Nalmeten
1. Disulfiram
Alkohol + (alkoholdehydrogenas) à acetaldehyd + (aldehyddehydrogenas) àättiksyra
Disulfiram hämmar enz. aldehyddehydrogenas à acetaldehyd ansamlas, detta ger:
- Kraftig ansiktsrodnad
- Illamående
- Huvudvärk
- Hjärtklappning
Förskrivs till högmotiverade pat
2. Akamprosat
- Verkningsmekanism: Återställer balans mellan
hämmande GABA (sänkt funktion vid alkoholberoende) och exciterande glutamat (höjd funktion)
- Farmakodynamik: minskar oro, ångest, rastlöshet som uppkommer när pat slutar dricka
- Indikation: Fungerar bäst på patienter med ”ångestdrickande”
3. Naltrexon
- Verkningsmekanism: Oselektiv opiodreceptorantagonist.
- Alkohol frisätter opioder à binder till opiodreceptorer à aktiverar belöningssystemet
- Indikation: Ffa till patienter som blir stimulerade av alkohol och har högt sug
4. Nalmefen
- Som Naltrexon men har längre halveringstid, mindre levertoxicitet, högre affinitet för opiod-rec.
- Indikation: medicinering vid behov. När pat vet att man kan komma i svårkontrollerade situationer.
2. Nikotin
- Absorberas via luftvägar, munslemhinna (snus).
- Rökning når hjärnan inom 10-20 sek, tar längre tid vid snus.
Verkningsmekanism: aktiverar nikotin-acetylkolinreceptorn à ökad dopaminfrisättning i hjärnan
Farmakodynamik
- Eufori
- Ökad inlärningsförmåga
- Lugnande vid stress
- Uppiggande vid trötthet
- Illamående, hjärtklappning, ökat blodtryck
Behandling
3. Centralstimulantia (uppåtjack)
1) Amfetamin: Hämmar dopamin- och NA-återupptagspumpen à ökat dopa + NA (blir hyper)
2) Kokain: Hämmar dopamin-återupptagspumpen + frisätter adrenalin à sympatikus
Farmakodynamik
- Ökat självförtroende
- Eufori: tolerans utvecklas à behöver större dos för att uppnå samma rus = differential tolerans
- Pratighet
- Minskad aptit och sömnbehov
- Vidgade pupiller
- Hjärtklappning och ökat blodtryck: ingen toleransutveckling mot dessa à kan leda till död
Amfetamin vs kokain
- Kokain kortvarigare effekter (30 min) än amfetamin (flera timmar).
- Båda är beroendeframkallande.
- Metamfetamin (från Breaking Bad) à 5x starkare och längre effekt jmf med amfetamin.
Amfetaminpreparat används mot narkolepsi och ADHD
4. Opioder - Heroin (nedåtjack)
Verkningsmekanism: heroin omvandlas till morfin i hjärnan à agonist till opioidreceptorn à minskad inhibering genom att GABA blockas à ökad dopaminfrisättning.
Farmakodynamik
- Eufori: tolerans utvecklas
- Smärtlindring
- Pupillkonstriktion
- Rogivande/dämpande
- Andningsdepression: överdosering à död
- Illamående och förstoppning
Behandling
- Man kan behandla överdoseringen (medvetslöshet, andningsdepression), abstinens och beroendet.
Vid beroende
5. Cannabinoider (marijuana)
- Aktiv substans = THC
- THC fettlöslig à passerar blod-hjärnbarriären à aktiverar cannabinoida receptorer à
försämrat minne (minnesområden), dopaminfrisättning (mesokortikolimbiska systemet)
Farmakodynamik
- CNS: eufori, ökat självförtroende, avslappnande, smärtlindrande, minskar illamående
- PNS: vasodilatation, minskat tryck i ögat
Behandling
- Finns inte, behandlar med psykosociala metoder
- Cannabisinducerad psykos kan behandlas mha lm.